CSRD och utsläppsrapportering på byggarbetsplatsen 2026

TLDR

CSRD-direktivet (Directive (EU) 2022/2464) och dess Omnibus I-ändring som antogs i februari 2026 binder nu bolag med fler än 1 000 anställda och över 450 miljoner euro i nettoomsättning. Stora nordiska byggbolag hör till den gruppen.
De rapporteringspliktiga utsläppen delas i tre klasser: Scope 1 (byggarbetsplatsens dieselgeneratorer och arbetsmaskiner), Scope 2 (köpt nätel till arbetsplatsen) och Scope 3 (byggmaterial och byggnadens användningsfas).
Byggnader står för 39 procent av världens energirelaterade CO2-utsläpp, varav 11 procentenheter uppstår från material och själva byggandet (World Green Building Council, 2019).
Den svåraste dataklassen är byggarbetsplatsens Scope 1 och Scope 2. De flesta byggbolag uppskattar den med årliga genomsnitt. ESRS E1-6 kräver platsvis data uppdelad per geografisk plats.
Spine-systemet mäter förbrukningen alltid som standard och ger platsvis kWh- och lastdata på dagsnivå som håller för revision. MID-godkänd mätning för fakturering fås som ett separat tillbehör.

CSRD ändrar vad ett byggbolag måste veta om utsläppen som uppstår på arbetsplatsen. Tidigare räckte en grov årsuppskattning. Nu frågar revisorn efter underlaget uppdelat per arbetsplats, per månad och per energikälla. Den här artikeln går igenom tidslinjen, kraven i ESRS E1, hur svensk årsredovisningslag transponerar direktivet och var platsdatan i praktiken kommer ifrån.

Vad är CSRD och gäller det mitt byggbolag?

CSRD är EU:s hållbarhetsrapporteringsdirektiv som tvingar bolag att rapportera miljö-, sociala och styrningsdata enligt ESRS-standarderna. Det ersätter det äldre NFRD-direktivet. Omnibus I-ändringen, som antogs av EU:s råd den 24 februari 2026, höjde tröskelvärdena kraftigt och ställde cirka 80 procent av de tidigare rapporterande bolagen utanför den direkta skyldigheten (EU:s råd, pressmeddelande 24.2.2026).

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive, Directive (EU) 2022/2464) har genomförts i svensk rätt genom ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554). I Finland sker transponeringen via bokföringslagen (1336/1997, kapitel 3a). I byggsektorn riktas de direkta skyldigheterna mot stora huvudentreprenörer, men kraven rinner ner till underleverantörer som avtalsvillkor.

När måste byggbolaget börja rapportera?

Tidslinjen bestäms av bolagets storlek och börsnotering och löper i vågor. Våg 1 rapporterade för räkenskapsåret 2024 våren 2025 enligt den ursprungliga tidsplanen. Våg 2 och 3 sköts fram två år genom Stop-the-clock-direktivet (Directive (EU) 2025/794).

Våg	Gäller	Första rapporten
Våg 1	Börsnoterade med fler än 500 anställda (tidigare NFRD-gruppen)	2025 (räkenskapsår 2024)
Våg 2	Stora företag (fler än 1 000 anställda och över 450 M EUR efter Omnibus)	2028 (räkenskapsår 2027)
Våg 3	Börsnoterade småföretag	2029 (räkenskapsår 2028)
Våg 4	Företag från tredjeland (över 450 M EUR i EU)	2029 (räkenskapsår 2028)

Flera medelstora byggbolag föll bort från den direkta skyldigheten i och med Omnibus. De rapporterar ändå via leverantörskedjan, eftersom en stor huvudentreprenörs ESRS-krav överförs till underleverantörer som avtalsvillkor.

Vad kräver ESRS E1 av byggarbetsplatsen?

ESRS E1 är standarden för klimatförändring, och dess Disclosure Requirement E1-6 anger hur växthusgasutsläpp ska rapporteras i tre kategorier: bruttoutsläpp Scope 1, Scope 2 och Scope 3 samt summan av dessa. Metoden är GHG-protokollet, och utsläppen delas upp per geografisk plats och per marknad. För ett byggbolag innebär det platsvis mätning.

Årliga uppskattningar på bolagsnivå godtas inte längre utan begränsning. Revisorn ber om underlaget uppdelat på projektnivå. Förslaget till översyn av ESRS-standarderna minskar antalet obligatoriska datapunkter med cirka 70 procent, från cirka 1 073 till cirka 320 (EFRAG, teknisk rådgivning december 2025), men rapporteringen av Scope 1-, 2- och Scope 3-utsläpp förblir obligatorisk.

Vad är Scope 1, 2 och 3 på en byggarbetsplats?

Scope-indelningen kommer från GHG-protokollet och är inbyggd i ESRS E1. Scope 1 är byggarbetsplatsens direkta utsläpp, Scope 2 är köpt energi och Scope 3 är hela värdekedjan. I byggsammanhang ser de tre klasserna ut så här.

Scope	Vad på arbetsplatsen	Typisk andel	Datasvårighet
Scope 1, direkta	Dieselgeneratorer, arbetsmaskiner, bränslebaserad arbetsplatsuppvärmning	5-15 %	Medel (bränslekvitto vs. realtid)
Scope 2, köpt energi	El köpt från elnätet till arbetsplatsen	5-10 %	Lätt (mätarställning)
Scope 3, värdekedja	Material (cement, stål), transporter, byggnadens användningsfas	75-90 %	Svår (kräver leverantörsdata)

Byggnader står för 39 procent av världens energirelaterade CO2-utsläpp, varav 11 procentenheter uppstår från material och själva byggandet (World Green Building Council, Bringing Embodied Carbon Upfront, 2019). De övriga 28 procentenheterna uppstår under byggnadens användningsfas.

Varför är byggarbetsplatsens Scope 1 och 2 den svåraste delen?

Scope 3 är numeriskt störst, upp till 80-95 procent av en organisations totala värdekedjefotavtryck (brittiska regeringens Scope 3 Call for Evidence, oktober 2023). Men den datan kommer från inköpsfakturor och leverantörernas EPD-dokument. Scope 1 och 2 är byggarbetsplatsens omedelbara utsläpp, och de är det som efterfrågas först i revisionen, uppdelat per arbetsplats och månad.

De flesta byggbolag uppskattar arbetsplatsens diesel utifrån årsinköpet fördelat på månader och projekt. Det håller inte för CSRD:s granskning av datakvalitet. Bestyrkandeplikten börjar från rapportens första publiceringsår med begränsad säkerhet och kan senare skärpas till rimlig säkerhet; den slutliga nivån avgörs av det nationella genomförandet.

Hur fördelar sig Scope 3 för ett byggbolag?

GHG-protokollet delar Scope 3 i 15 kategorier. I byggsektorn täcker fyra kategorier vanligen den största delen av värdekedjans utsläpp, och tyngdpunkten beror på om bolaget säljer den färdiga byggnaden till en slutanvändare.

Kategori	Innehåll i byggbolag	Typisk storleksordning
3.1 Köpta varor och tjänster	Cement, stål, betong, isolering, kablar	Stor (40-60 % av de totala utsläppen)
3.4 Uppströms logistik	Materialtransport från fabrik till arbetsplats	Medel (5-10 %)
3.11 Användning av sålda produkter	Energiförbrukning i den färdiga byggnadens användningsfas	Mycket stor (20-40 % när objektet är en ägarbostad)
3.12 Slutet av livscykeln	Rivning, återvinning, avfallshantering	Liten (1-3 %)

Storleksordningarna är enorma. Skanska rapporterade i sin hållbarhetsrapport för 2024 Scope 3-utsläpp på 1 219 000 tCO2e, en minskning med 37 procent jämfört med basåret 2020, och Scope 3 var den största delen av bolagets totala fotavtryck. NCC rapporterade på motsvarande sätt att Scope 1+2-utsläppen sjunkit 64 procent från 2015 till 2024. Scope 3.11 (byggnadens användningsfas) är stor bara när det rapporterande bolaget säljer byggnaden till en slutanvändare. För en huvudentreprenör som bygger för beställarens räkning hänförs kategori 3.11 till beställaren.

Hur stöder Spine-systemet CSRD-rapportering på byggarbetsplatsen?

Spine-systemet är TSR-Elsites mät- och fjärrövervakningslösning integrerad i den tillfälliga elcentralen på byggarbetsplatsen. Den mäter förbrukningen alltid som standard med egna mätare och samlar i realtid kWh-data samt generatorns lastkurvor, ur vilka bränsleförbrukningen kan härledas. Standardmätningen är exakt men inte MID-godkänd. Om avläsningen används för fakturering fås MID-godkänd mätning som ett separat tillbehör. Rapporterna kan exporteras per arbetsplats och per enhet, och integrationsgränssnitt avtalas från fall till fall.

Spine-systemet ger tre saker som ett bränslekvitto inte ger:

Specificering på dagsnivå per arbetsplats. ESRS E1-6 kräver uppdelning per geografisk plats, och en platsvis kWh-logg svarar direkt mot det.
Mätt lastkurva för generatorn. En under- eller överdimensionerad generator förbrukar betydligt mer diesel per nyttig kilowattimme än en som körs inom sitt effektiva intervall. Spine mäter förbrukningen och ger synlighet i hur utrustningen används, vilket gör att operatören kan dra sina egna slutsatser. Spine reglerar inte generatorns last och minskar inte bränsleförbrukningen självt.
Ett revisionsbart spår. Revisorn får ett tidsstämplat dataflöde ända från källsystemet, som går att granska rad för rad.

Vad betyder begränsad säkerhet jämfört med rimlig säkerhet?

CSRD kräver att hållbarhetsrapporten bestyrks av en extern revisor. Bestyrkandenivån har två steg. Begränsad säkerhet gäller under rapporteringens inledande år, och nivån kan senare skärpas till rimlig säkerhet; följ det slutliga nationella genomförandet. Skillnaden avgör om en uppskattning räcker eller om spårbar mätdata krävs.

Begränsad säkerhet (limited assurance) innebär att revisorn lämnar ett uttalande om att inget framkommit som ger anledning att tvivla på rapportens riktighet. Urvalet är mindre och åtgärderna är analytiska.

Rimlig säkerhet (reasonable assurance) motsvarar nivån i en finansiell revision: testning, insamling av bevis och granskning av datavägen ända från källsystemet. Därför ökar värdet av mätdata på sensornivå. En uppskattning utifrån ett bränslekvitto håller inte för en sådan granskning, men en uppmätt, tidsstämplad kWh-tidsserie håller. EFRAG:s (European Financial Reporting Advisory Group) vägledning betonar att datakedjan måste vara spårbar tillbaka till den ursprungliga mätpunkten, vilket gäller särskilt Scope 1- och Scope 2-värden som ligger under bolagets egen kontroll.

Vad kräver årsredovisningslagen i Sverige?

I Sverige genomförs CSRD genom ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554). Reglerna föreskriver att hållbarhetsrapporten är en del av förvaltningsberättelsen, att den ska bestyrkas av en auktoriserad revisor och att den publiceras i ESEF-format med XHTML-struktur. I Finland finns motsvarande krav i bokföringslagen (1336/1997, kapitel 3a), som trädde i kraft 31.12.2023.

Bokföringsnämnden i Finland har gett vägledning om ikraftträdandet, och i Sverige reglerar Revisorsinspektionen och FAR bestyrkandet under övergångsperioden. I praktiken måste byggbolaget koppla utsläppsdatan till samma revisionsprocess som de finansiella siffrorna.

Var kommer platsdatan i praktiken ifrån?

Platsdatan kommer från tre källor: Scope 2 läses direkt från nätelmätaren, Scope 1 härleds ur generatorns bränsleförbrukning och Scope 3 samlas in från inköpsfakturor och leverantörernas EPD-dokument. Den svagaste länken är Scope 1, som de flesta uppskattar för hand. Mätning på sensornivå gör uppskattningen till en spårbar tidsserie.

I praktiken innebär det att mätning integrerad i den tillfälliga elcentralen producerar Scope 2-kWh-ställningen automatiskt, och generatorns lastkurva ger en Scope 1-bränsleuppskattning utan separat handarbete. Ju tidigare den här datakedjan är på plats, desto mindre arbete krävs vid årets slut och desto lättare passerar underlaget bestyrkandet.

Vanliga frågor (FAQ)

Måste ett litet byggbolag rapportera enligt CSRD?
Inte direkt, om personalen är under 1 000 och omsättningen under 450 M EUR efter Omnibus I-ändringen. Om ni är underleverantör till en stor huvudentreprenör hamnar ni ändå i att rapportera samma data som avtalsvillkor. EU:s frivilliga VSME-standard (Voluntary Standard for SMEs) underlättar småföretagens rapportering med en lättare modell.

Vilka Scope 3-kategorier är viktigast för ett byggbolag?
Kategori 1 (köpta varor och tjänster, det vill säga byggmaterial), kategori 4 (logistik till arbetsplatsen), kategori 11 (utsläpp under byggnadens användning) och kategori 12 (rivning och avfallshantering). Tillsammans täcker dessa fyra kategorier vanligen 80-95 procent av byggbolagets totala utsläpp.

Vad gäller om generatorns bränsle kommer från ett uthyrningsbolag och inte från eget lager?
Det är ändå Scope 1 för den som styr arbetsplatsens verksamhet, eftersom ni operativt kontrollerar förbränningen av bränslet. GHG-protokollets definition av operativ kontroll avgör ansvaret, och ägandet av bränslet är här underordnat.

Hur skiljer sig ESRS E1 från GHG-protokollet?
ESRS E1 tar GHG-protokollets beräkningsmetoder som de är och lägger till en dubbel väsentlighetsanalys, en övergångsplan och en bedömning av finansiella effekter. Utöver utsläppssiffrorna krävs också en beskrivning av hur utsläppen ska minskas.

Är Spine-systemets data redo för revision?
Underlaget är tidsstämplat, och revisorn får det som efterfrågas: en platsvis kWh-specificering på dagsnivå, med generatorns lastkurva som stödjande underlag. MID-godkänd mätning för fakturering fås som ett separat tillbehör.

Räcker enbart en kvittosammanställning från bränsleleverantören för Scope 1-rapportering?
Den räcker för en granskning med begränsad säkerhet, om revisorn godkänner metoden. Om bestyrkandenivån senare skärps till rimlig säkerhet räcker kvittosammanställningen inte ensam, eftersom den saknar platsvis specificering och uppdelning på dagsnivå.

Vad Spine-systemet inte gör

För tydlighetens skull: Spine-systemet beräknar inte en färdig CSRD-rapport och ersätter inte ett hållbarhetsrapporteringssystem. Det producerar inte Scope 3-data om material, eftersom den datan kommer från inköpsfakturor och leverantörernas EPD-dokument. Spine-systemet ger inte heller ett automatiskt CO2e-värde utan att bränslets utsläppsfaktor och elens ursprung matas in i beräkningen. Spine-systemet producerar byggarbetsplatsens Scope 1- och Scope 2-mätdata i spårbar form. Slutberäkningen och sammanställningen av rapporten hör till bolagets hållbarhetsrapporteringssystem och till revisorn.

Vad ska du göra härnäst?

Börja med att kartlägga om ditt bolag hör direkt under CSRD-skyldigheten (1 000 anställda och 450 M EUR) eller indirekt via leverantörskedjan. Mät sedan vad som i dag finns tillgängligt automatiskt i platsdatan och vad som uppskattas för hand.

Hos de flesta byggbolag är arbetsplatsens Scope 1 och Scope 2 den punkt där datan är svagast. Det är där man bör börja, eftersom det är revisorns första fråga. När arbetsplatsens mätdata är spårbar blir det enkelt att bygga ESRS E1-berättelsen ovanpå.

Mer information:
– Spine-systemet: realtidsövervakning av byggström
– Övervakning av byggström i praktiken
– MID-mätare på byggarbetsplatsen: vad fakturering och rapportering kräver
– TSR-Elsite: referenser från byggarbetsplatser
– Boka en Spine-demo

Källor

Directive (EU) 2022/2464 (CSRD) och Omnibus I-ändringen (februari 2026)
ESRS Delegated Regulation (EU) 2023/2772, Annex I (ESRS E1)
GHG Protocol Corporate Standard och Corporate Value Chain (Scope 3) Standard
Årsredovisningslagen (1995:1554), CSRD-transponering i Sverige
Bokföringslagen 1336/1997, kapitel 3a (CSRD-implementering i Finland, 31.12.2023)
Directive (EU) 2025/794 (Stop-the-clock)
World Green Building Council, Bringing Embodied Carbon Upfront, 2019
Skanska, Annual and Sustainability Report 2024
NCC, Annual and Sustainability Report 2024
Brittiska regeringen, Scope 3 Call for Evidence, oktober 2023
EU:s råd, pressmeddelande 24.2.2026 (Omnibus I)
EFRAG, teknisk rådgivning om ESRS-översyn, december 2025
Revisorsinspektionen och FAR, bestyrkande av hållbarhetsredovisning i Sverige
ISO 14064-1:2018